Vägmarkeringar spelar en stor roll

Varje trafikolycka i Sverige borde ha förhindrats. Det är den inställningen man måste arbeta efter - ingen ska behöva bli allvarlig skadad eller dö i samband med att man färdas längs våra svenska vägar. Det kan låta orealistiskt, men vilka är egentligen alternativen? Man måste sätta höga mål och om man jämför Sverige med andra länder och deras statistik över olyckor och dödsfall så ligger vi i tydlig framkant.

Något som vi, av allt att döma, kan tacka den så kallade Nollvisionen för. Nollvisionen innebär ett enkelt mål: ingen (noll personer) ska behöva skadas allvarligt eller dö i trafiken. Visionen såg dagens ljus 1997 och det är också sedan dess som förbättringen skett och där vår framskrida placeringen gällande statistiken på riktigt börjat gälla.

Naturligtvis så handlar Nollvisionen inte om att trycka på en knapp där man från Trafikverkets sida plötsligt sa att numera får ingen skadas eller dö längre. Det hela är mer komplext än så och det ligger ett väldigt hårt jobb bakom. Ett jobb som mött en del tandgnisslan; men som burit frukt. Ännu kan man inte på något sätt slå sig för bröstet. Nollvisionen är långt ifrån uppnådd. Varje år dör ungefär 300 personer som en följd av trafikrelaterade olyckor. Troligt är dock att denna, alltjämt höga siffra, varit ännu högre utan Nollvisionen.

Så arbetar Trafikverket rent konkret

Som vi sa, det ligger ett hårt arbete bakom. För att förhindra olyckor så krävs det förebyggande arbete. Tyvärr hjälper det inte med information och pekpinnar; människor är av naturen risktagande och vårt svenska klimat spelar också en stor roll. Om vi visar vilka åtgärder som man vidtagit från Trafikverkets sida i syfte att minska antalet olyckor så är följande goda exempel på sådana.

  • Vägmarkeringar: Tydliga vägmarkeringar skapar säkerhet - speciellt i städer och hårt trafikerade miljöer. Missar man en skylt så kan tydliga vägmarkeringar påvisa var ett övergångsställe finns. Dessutom så har man numera börjat använda vägmarkeringar i syfte att visa högsta tillåtna hastighet i speciella områden och man har börjat skriva texter i särskilda situationer - exempelvis vid- och utanför en skola. Vägmarkeringar ger tydliga ramar som bilister kan förhålla sig till. Ett måste. Läs mer här: http://www.vägmarkeringar.nu.
  • Mitträcken. Mitträcken förhindrar de svåra kollisionerna där ilar möts front mot front. Ett mitträcke förhindrar även de vågade - idiotiska - omkörningar man normalt såg innan systemet sattes i bruk. Tyvärr så har mitträcken också avigsidor. Dels så kör många in i dessa och dels - då det sker - så blir det totalstopp i trafiken. I synnerhet så gäller detta vid större helger och högtider i Sverige.
  • 2+1-vägar. Dessa vägar innebär konkret att man hela tiden kommer att ges en möjlighet att köra om och man kan få ett bättre, samt mer säkert, trafikflöde längs motorvägarna. I kombination med nämnda mitträcken så ger 2+1-vägar mer säkerhet. Men, det är även vid dessa omkörningar som de flesta kollisioner med mitträcken sker. Då det smalnar av så hinner bilisten inte sakta ner och trängs mellan mitträcke och framförvarande bil.
  • Viltstängsel: Fler viltstängsel har satts upp och bättre underhåll av dessa har börjat hållas. Det krävs; just viltolyckor är en stor orsak till olyckor i Sverige - en olyckstyp som är väldigt svår att förutse och förhindra. Stängsel ger skydd, men det handlar ändå om en stor risk. En älg kan ta sig igenom - över - oavsett i många fall. Nästa punkt kan ge tydliga indikationer på när detta normalt kan ske.
  • Utbildning: En större del av utbildningen för att få körkort handlar om att öka riskmedvetande och att bättra på impulskontrollen hos eleverna. Det är bra, men även här finns det naturligtvis de som slinker igenom. Det är en sak att veta om alla risker, det är en helt annat att omsätta den vetskapen i praktiken och bakom ratten.
27 sep 2018